Ni som trodde att Jack Bauer (a.k.a. den försupne skådisen Kiefer Sutherland) har det svårt i sina 24 timmar långa enmanskrig mot terrorister av alla de möjliga slag, tänk om! Jack Bauers dygn framstår, jämfört med min dag, som rena uppesittarkvällen med bingolotto den 23:e december. Jag har färdats genom eld och vatten och har inte riktigt kommit ur flammorna än. Uppstigning kl. 05.20 imorse, följt av en taxiresa till centralen, tåg till Nässjö, bil (endast utrustad med sommardäck) från Nässjö till Jönköping, två projekteringsmöten i Jönköping, bilfärd från Jönköping till Nässjö, vänta i Nässjö i ca 1,5 timmar på ett försenat tåg, tåg från Nässjö till Malmö, kommande taxi från Malmö centralstation till mitt lilla hem. Beräknad hemkomst vid kl. 20.00. Jag har därmed helt sonika gjort begreppet ”The longest day” till mitt eget och hädan efter skall detta förknippas med mig och inte med någon TV-serie där man jagar terrorister som det inte fanns någon morgondag.
Inget ont sagt om TV-serien 24, den håller absolut måttet, det handlar bara om perspektiv.
Over and out!
